Frequent Asked Questions Uppdat 2:a mars -07
Här hittar du alltså vanliga frågor och svar.
Kanske är du intresserad att börja köra och vill veta hur du går vidare?
1) Vad kostar en Crosskart? Uppdat 6:e april -06
Normalt kan du köpa en begagnad Crosskart för 15.000 till 40.000 kronor. En 500 kanske något mer. Typ av motor och dess skick är betydande för priset. En helt ny Crosskart utan motor kostar omkring 40.000 kronor. Till glädje för heta nykomlingar tycker jag mig kunna se en ganska tydlig prissänkning (uppemot 20 %...) på beg marknaden de sista 2-3 åren. 		16) Vilka är ytterst ansvariga för crosskart?
SBF, Svenska Bilsport Förbundet har ett Crosskart-utskott vars ordförande heter Morgan Björk. Bengt Hedström är också verksam i utskottet.
2) Var kan jag hitta en begagnad Crosskart?
Kolla på annonser eller gå till Crosskart-föreningens annonssida. Sen kan du alltid titta på IB Motorsport. Du kan också söka på andra annonsmarknader som blocket osv.		 17) Hur många kartar kör i heaten?
I vanliga kvalheat startar 9 kartar. I finalheat startar normalt 12 kartar där bäst placerad väljer spår först osv. 3 led med 3 kartar i varje led i kvalen. Om 12 kartar kör final är det 4 led med 3 kartar i varje led. Alla klasser kör helt separat i olika heat. Se även punkt 14.
3) Hur gammal måste jag vara för att få tävla?
Du får börja tävla samma år som du fyller 12 år. Men den nya Mini klassen som under 2004 körde uppvisningar kan ju bli en tävlingsklass i framtiden. Där får man börja köra vid 8 års ålder.		 18) Hur många varv kör man?
Detta är beroende av längden på den aktuella banan. Kravet är att längden ska bli ungefär 3 km. Är banan 550 meter blir det 6 kvalvarv och 8 finalvarv. Är banan längre blir således antalet varv färre. Se reglementen som finns här.
4) Var körs Crosskarttävlingar?
Tävlingar körs på godkända Folkrace och Rallycross-banor. Ofta med kombinerat grus och asfaltsunderlag. En del banor (ex. Hammarbacken i Surahammar) bjuder på både hopp och en ganska kuperad bana. Under menyn bilder/film kan du se en liten filmsnutt från just Hammarbacken. Säsongens alla tävlingar hittar du här.		 19) Vad krävs då för att få tävla?
Förutom att du måste ha åldern inne (se punkt 3) så krävs licens och medlemsskap i SBF, medlemsskap i en motorklubb, en enligt reglementet godkänd Crosskart (med vagnbok), godkänd och komplett personlig utrustning samt att du anmält dig och betalat anmälningsavgiften (200-400 kr) till tävlingen.
5) Hur fort går en Crosskart?
De snabbaste Crosskartarna är i princip jämbördiga med den snabbaste rallycrossbilarna runt en bana. 0 till 100 går på ungefär 3 sekunder! De gäller knappast på bana men Crosskartar med toppfarer kring 130 km/h förekommer.		 20) Varför finns det inga aktiva i Stockholm?
Ja, säg det? Aktiva förare finns det, men de kör för klubbar utanför Stockholm. Tidigare aktiva klubbar la ned verksamheten för ganska många år sedan. Men jag tror intresse finns - är du intresserad hör av dig till oss! Är nog till stor del en fråga om marknadsföring... Nu har jag efter några tävlingar (2004) med glädje upptäckt att det finns aktiva i både Södertälje och Botkyrka. -Kul och hoppas att det finns fler Stockholmare som får upp ögonen för denna motorsport!
6) Bygga själv - Var hittar jag en ritning? Uppdat 6:e april -06
Ta kontakt med Erland Andersson, tfn 031-931530. Tänkt på att det ligger mycket jobb bakom en ritning. Knappast någon som släpper en ritning gratis! Du måste därför vara beredd att betala några hundringar för den! En idé är att kika ut en lämplig Crosskart under en tävling. Ber man snällt och förklarar att man vill ha ideér och tips inför ett Crosskart bygge brukar de flesta vara hjälpsamma. Kanske har du nytta av en kamera, tumstock och anteckningsblock. -Lycka till!		 21) Vad för typ av motorer används och hur många hästar utvecklar de? Uppdat 6:e april -06
Motorerna ska härstamma från en standard landsvägsmotorcykel eller standard motorcrosscykel. 2 takts motorer används i 125 och 250. 500 kör med 4 takts motorer. Eftersom reglerna är ganska fria (250 och 500) vad gäller trimning så trimmas det så klart ganska friskt. De värsta motorerna ger troligen omkring 80 hk. (59kW) I den nya klassen 125 B gäller att motorn är en standardmotor äldre än 1992. Den tidigare "vanliga" 125 klassen finns kvar oförändrad. Dvs. i princip fri trimning förutsatt att cylindervolym är korrekt och att strypbricka används. Ingen överladdning får förekomma i någon klass. Se punkt 31 nedan för mer information om 125 B klassen.
7) Vilka regler gäller för Crosskart?
Crosskartreglementet hittar du här. Vad gäller tävlingsregler och personlig utrustning har mycket hämtats från Folkrace! Krav på bl.a. hjälm, glasögon, flamsäker overall, kängor, balaklava, nackkrage och handskar.		 22) Några regeländringar till denna säsong?
2004: Ja! Nästan alla har ju haft en "handbroms" men från 2004 är det ett absolut krav. Dessutom måste föraren ha nackkrage. Vidare så har man i reglementet tydligt specificerat kraven på däckens ("Knobby") "nabbar". Däckrensning är inte tillåten strax före start.
2006: ...
8) Jag har hört talas om 650 kubikare i Crosskart?
Då gäller det säkert Crosskart i Norge där man kör 650 istället för 500. Se det Norska Crosskartförbundet för mer information.		 23) Vad göra om jag ändå inte hittar en klubb?
Trycker du här så öppnas ett nytt fönster med olika förslag och tips.
9) Finnas någon allmän förarklubb? Uppdat 6:e april -06
Crosskartförarna har en egen förening som bevakar förarnas intressen! Se deras hemsida för information om medlemsskap etc. Att bli medlem kostar 200 kronor.		 24) Varifrån kommer Crosskart?
Crosskart är en helsvensk uppfinning som Erland Andersson utvecklade på 80 talet. Visst kan man se vissa likheter med jänkarnas Sprintcars (V8'or). Men jag tror knappast att Erland sneglade på de bilarna när han tog fram Crosskartkonceptet... Mer historik och information finns i menyn Crosskart.
10) Övriga krav på Crosskarten?
Längden och bredden får inte vara mer än 210 respektive 150 cm och vikten ska vara minst 190 kg. Vidare så är volymerna i respektive klass begränsade till 128, 255 respektive 510 cc. 4- eller 6-punktsbälte är ett absolut krav. Antalet fästpunkter i ramen ska då vara 4 respektive 6. Se reglementet för mer information.		 25) Vilka mått gäller på strypbrickan i 125cc?
Brickan skall vara av metall och ha en min/max bredd på 5-20 mm och en invändig diameter som ej överstiger 28 mm. Den cylindriska delen skall ha en min bredd på 4 mm. Monteras mellan förgasare och isolerfläns till cylinder. Se reglementet för fler detaljer.
11) Orolig att missa inbjudan till tävling?
Här finner du säsongens alla race. Registrerade förare brukar ibland få inbjudan till tävlingar hemsänt. Inbjudan finns också i tidningen IB Motorsport. Jag rekommenderar att du skickar anmälan senast 10 dagar innan tävling. Blanketter på SBF. Ta med tävlingslicens och vagnbok till tävlingen!		 26) Hur tar jag min licens?
Kontakta din klubb eller sportgrensansvarig i ditt distrikt. Planerade utbildningar brukar utlysas på SBF och Crosskartföreningens hemsida. Stöter du på problem kontakta Crosskartutskottet eller Crosskartföreningens kontaktpersoner.
12) Hur fördelas poängen i kvalheaten?
Vinnaren i kvalheat får 12 poäng. Efterföljande får 10-8-6-5-4-3-2-1. Brutet heat ger 0. Tjuvstart innebär 5 poängs avdrag. Två tjuvstarter innebär utelutning ur aktuellt heat/final. Se reglementet för mer information.		 27) Finns det aktiva tjejer? Uppdat 6:e april -06
Visst gör det! 6-7 stycken tror jag kommer köra 2006. Så är du tjej och intresserad så finns det alltså likasinnade ... Här är hela förarlistan. (April -06)
13) Vilka andra tävlingsregler finns det?
Förare i startled ett och två får inte byta spår före en viss markering! Om man får problem vid starten får man ta hjälp av funktionär/mek, men bara tills dess att första Crosskarten har kört ett varv. Vid blåflagg ska man släppa förbi snabbare förare bakom. Se reglementet.		 28) Hur arrangeras en tävling?
Exempel på tidplanen från tävlingen i Borlänge (2004).
* 07.00 - 08.30  Anmälan och besiktning.
* 09.00  Förarsammanträde.
* 09.30 - 10.30  Träning.
* 11.00  Första start.
* 15.00 - 16.00 (c:a)  Avslutande finaler.
Man brukar dela in kvalheaten i tre omgångar. Ofta brukar det bli en lite längre paus (30-40 min) mellan andra och tredje omgången. Sedan brukar finalomgångarna i respektive klass köras i ordningen 125, 250 och sist 500.
14) Varför finns det A och B finaler?
Tävlingar med många deltagare ska ge fler förare chansen att komma till final. För SM år 2005 gäller följande: Tävlingsklass med fler än 20 startande kör även en B final. Är deltagarantalet i klassen 21-24 körs en B final med 9 bilar. Är det 25 eller fler blir det 12 startande i B finalen. "Runner upp" system tillämpas där de två bästa i B finalen kvalificerar sig till A finalen. 		29) Var kommer numren på Crosskartarna ifrån? Uppdat 6:e april -06
Varje kart måste ha ett unikt startnummer som Crosskartutskottet administrerar. Ta kontakt med Crosskartutskottet i början av året för att få ett nytt startnummer tilldelat, eller behålla ditt gamla. Respektive klass använder startnummer som börjar på 1, 2 samt 5. De som tog poäng i SM föregående säsong får dock automatiskt numret som motsvarar SM placringen. (Ex. Den som kom 6:a i 250 får förtur till nummer 206 osv.) Om en placerad förare inte kör kommande säsong blir detta startnummer normalt sett outnyttjat. Själva siffrorna som ska sättas på karten kan köpas hos vissa MC handlare. Regler för storlek och utseende finns i reglementet.
15) Vilka stötdämpare används i Crosskart?
Mest används vanliga motorcross dämpare med fjädring. Men visst görs också en del specialanpassningar för att optimera dämparna för Crosskart. De tre fabrikat som nyttjas mest är Sellholms, Engans och Öhlins.		 30) Hur fungerar styrning, växling, koppling och gasning?
Styrningen är precis som i Gokart väldigt "direkt", med ca 1/2 varv mellan fulla styrutslag. För att få rätt känsla och utväxling används ofta drev på rattaxeln. Kraften förs sedan vidare till "styraxeln" via en kedja. Överföring till styrspindlar sker ibland mekaniskt utan styrväxel. Men visst används styrväxel av ganska många, då slipper man oftast kedjeöverföringen. Vad gäller växling så har många en växelspak precis bredvid ratten. De som jobbar lite extra med växlingsfunktionen fixar "växlings-paddar" runt ratten för att alltid kunna ha två händer på ratten. Även om många crossväxlar så behövs så klart en koppling. Pedaler används för både koppling, broms och gas precis som på en bil. Broms endast på den stela bakaxeln. Alla kartar måste även ha en handbroms som mest används i startögonblicket för att inte karten ska rulla på plattan. Se regelboken för mer information. Exempel finns i Tekniska bestämmelser (regler). Handbromsen brukar på något sätt kopplas till den vanliga bromspedalen.
31) Vad innebär den nya 125 B klassen? Ny 6:e april -06
Till att börja med vill jag nämna att den tidigare 125 klassen finns kvar helt oförändrad. Dvs. i princip fri trimning av en motor som härstammar från en standardmotorcykel, förutsatt att cylindervolym är korrekt och att strypbricka används. Ingen överladdning. I den nya 125 B klassen gäller också att motorn ska härstamma från en standardmotorcykel, med skillnaden att men den ska vara äldre än 1992. Se reglementet för mer info. Blir antalet 125 B förare tillräckligt många i årets tävlingar får de separata kvalheat och finaler. Precis som en helt egen klass, med egna resultatlistor i Sprintcupen och Svenska Cupen. Tanken är så klart att många som har äldre motorer ska kunna tävla på bättre villkor. Man kan behålla sin gamla motor och känna att man har betydligt större chans att hänga med i toppen sig utan att "ruinera sig" på en ny motor. Blir intressant att följa 125 förarna i år. Det troliga senariot blir nog att de två klasserna kör i samma heat i de flesta tävlingarna.

Tillbaka till toppen